القضايا القانونية والخلافات حول هدر الطعام من العصور القديمة إلى يومنا هذا
Právní otázky a kontroverze týkající se plýtvání potravinami od starověku do současnosti
De juridiske spørgsmål og kontroverser omkring madspild fra antikken til i dag
Die rechtlichen Probleme und Streitigkeiten, die die Gaspillage der Antiquité in unseren Tagen mit sich bringt
Τα νομικά ζητήματα και οι αντιπαραθέσεις σχετικά με τη σπατάλη τροφίμων από την αρχαιότητα έως σήμερα
The Issues and Legal Controversies of Food Waste from Antiquity to the Present Day
Las cuestiones jurídicas y las controversias del desperdicio de alimentos desde la Antigüedad hasta nuestros días
مسائل و اختلافات حقوقی مربوط به ضایعات مواد غذایی از دوران باستان تا به امروز
Ruokahävikkiin liittyvät oikeudelliset kysymykset ja kiistat antiikista nykypäivään
Les enjeux et controverses juridiques du gaspillage alimentaire de l'Antiquité à nos jours
הסוגיות והמחלוקות המשפטיות של בזבוז מזון מהעת העתיקה ועד ימינו
प्राचीन काल से लेकर आज तक खाद्य अपशिष्ट के कानूनी मुद्दे और विवाद
Pravna pitanja i kontroverze oko bacanja hrane od antike do danas
Az élelmiszer-pazarlással kapcsolatos jogi kérdések és viták az ókortól napjainkig
Սննդի թափոնների իրավական հարցերն ու հակասությունները հնագույն ժամանակներից մինչև մեր օրերը
Masalah hukum dan kontroversi limbah makanan dari zaman kuno hingga saat ini
Lagaleg álitaefni og deilur um matarsóun frá fornöld til dagsins í dag
I problemi e le controversie giuridiche sul gas di scarico alimentare dell'antichità ai nostri giorni
古代から現代までの食品廃棄物に関する法的問題と論争
საკვების ნარჩენების სამართლებრივი საკითხები და დავები ანტიკური ხანიდან დღემდე
고대부터 현재까지의 음식물 쓰레기에 대한 법적 문제와 논란
Правните прашања и контроверзиите околу фрлањето храна од антиката до денес
De juridische kwesties en controverses rondom voedselverspilling van de oudheid tot heden
De juridiske problemstillingene og kontroversene rundt matsvinn fra antikken til i dag
Problemy prawne i kontrowersje związane z marnowaniem żywności od starożytności do dnia dzisiejszego
As questões jurídicas e as controvérsias do desperdício alimentar desde a Antiguidade até aos dias de hoje
Problemele juridice și controversele legate de risipa alimentară din antichitate până în prezent
Правовые вопросы и споры, связанные с пищевыми отходами, с древности до наших дней
Právne otázky a kontroverzie týkajúce sa plytvania potravinami od staroveku po súčasnosť
Правна питања и контроверзе око бацања хране од антике до данас
De juridiska frågorna och kontroverserna kring matsvinn från antiken till idag
Antik çağlardan günümüze gıda israfının hukuki sorunları ve tartışmaları
Các vấn đề pháp lý và tranh cãi về chất thải thực phẩm từ thời cổ đại đến ngày nay
Jafe-jafe yi am ci wàllu yoon ak jafe-jafe yi ci wàllu mbalitu lekk daale ko ci jamono yu yàgg ba tay
从古代到今天的食物浪费的法律问题和争议
Résumé
في عام ٢٠٢٢، أهدرت الأسر في جميع قارات العالم أكثر من مليار وجبة يوميًا، بينما عانى ٧٨٣ مليون شخص من الجوع، وعانى ثلث البشرية من انعدام الأمن الغذائي. ولا يزال هدر الطعام يضر بالاقتصاد العالمي، ويزيد من تفاقم تغير المناخ والتلوث والتدهور البيئي. هذه هي النتائج الرئيسية لتقرير برنامج الأمم المتحدة للبيئة (UNEP) الصادر اليوم بمناسبة اليوم العالمي للقضاء على النفايات. يُمثل هدر الطعام مأساة عالمية. في الواقع، يعاني ملايين الأشخاص حول العالم اليوم من الجوع بسبب هدر الطعام. لذا، يتناول بحثنا مشكلة قائمة، وستوفر الاستجابات الملموسة حلولًا لم تكن متخيلة أو منفذة من قبل. تتناول هذه الأطروحة قضية هدر الطعام منذ القدم وحتى يومنا هذا. ويستند التحليل إلى وجهات نظر قانونية وتاريخية. وبشكل أكثر تحديدًا، تسعى إلى تحديد العلاقة بين تزايد الفقر ونظام غذائي زراعي متقادم وغير منظم. ويهدف البحث إلى دراسة طبيعة هدر الطعام وتعريفها، ومعالجة تحدياته وعواقبه المختلفة، وتسليط الضوء على الاختلالات، لا سيما في التوزيع واسع النطاق. بالإضافة إلى ذلك، يهدف البحث إلى سرد التدابير التشريعية والتنظيمية العديدة المتعلقة بإدارة النفايات والوقاية منها. كما ستُقارن الدراسة الاختلافات بين هذه المشاريع المختلفة والدول حول العالم. تُسلّط نتائجنا الضوء على خيارات عديدة لتحسين اللوائح. تشمل هذه الخيارات: العمل الميداني مع مختلف الجهات المعنية السياسية والاجتماعية والقانونية والصناعية والزراعية والغذائية، بالإضافة إلى تحليل مختلف الأنماط والبيانات العلمية والقانونية. ومن أجل الحد من الجوع الذي يؤثر على سلسلة التوريد بأكملها، بما في ذلك المنتجين والموزعين والمستهلكين، نقترح نموذجًا أكثر أخلاقية لسلسلة التوريد الغذائي العالمية. لا يزال الجوع يُمثل أزمة عالمية، مع إحصاءات مُقلقة تُسلّط الضوء على التعايش المُتناقض بين هدر الغذاء وانعدام الأمن الغذائي. وعلى الرغم من التقدم المُحرز في إنتاج الغذاء وتوزيعه وحفظه، لا تزال نسبة كبيرة من سكان العالم تُعاني من الجوع وسوء التغذية.
I 2022 spildte husholdninger på alle kontinenter mere end en milliard måltider om dagen, mens 783 millioner mennesker led af sult, og en tredjedel af menneskeheden var fødevareusikre. Madspild fortsætter med at skade den globale økonomi og fremme klimaforandringer, forurening og miljøforringelse. Dette er de vigtigste resultater i en rapport fra FN's Miljøprogram (UNEP), der blev offentliggjort i dag på den internationale nul-spildsdag. Madspild er en global tragedie. Faktisk lider millioner af mennesker verden over af sult i dag på grund af madspild. Vores forskning adresserer derfor et aktuelt problem, og konkrete svar vil give løsninger, der ikke har været forestillet eller implementeret. Denne afhandling undersøger spørgsmålet om madspild fra oldtiden til i dag. Analysen trækker på juridiske og historiske perspektiver. Mere specifikt søger den at identificere sammenhængen mellem stigende fattigdom og et forældet og ureguleret landbrugssystem. Formålet er at undersøge og definere madspildets natur. Det sigter også mod at adressere dets forskellige udfordringer og konsekvenser og at fremhæve dysfunktioner, især i storstilet distribution. Derudover sigter det mod at liste de mange lovgivningsmæssige og regulatoriske foranstaltninger vedrørende affaldshåndtering og -forebyggelse. Undersøgelsen vil også sammenligne forskellene mellem disse forskellige projekter og stater rundt om i verden. Vores resultater fremhæver adskillige muligheder for at forbedre reguleringer. Disse muligheder omfatter: feltarbejde med forskellige politiske, sociale, juridiske og interessenter inden for landbrugsindustrien, samt analyse af forskellige videnskabelige og juridiske mønstre og data. For at reducere sult, der påvirker hele forsyningskæden, bestående af producenter, distributører og forbrugere, foreslår vi et mere etisk paradigme for den globale fødevareforsyningskæde. Sult er fortsat en global krise, med alarmerende statistikker, der fremhæver den paradoksale sameksistens af madspild og fødevareusikkerhed. Trods fremskridt inden for fødevareproduktion, distribution og konservering lider en betydelig del af verdens befolkning stadig af sult og underernæring.
Im Jahr 2022 verschwendeten Haushalte auf allen Kontinenten täglich mehr als eine Milliarde Mahlzeiten, während 783 Millionen Menschen Hunger litten und ein Drittel der Menschheit von Ernährungsunsicherheit betroffen war. Lebensmittelverschwendung schadet weiterhin der Weltwirtschaft und fördert Klimawandel, Umweltverschmutzung und Umweltzerstörung. Dies sind die wichtigsten Ergebnisse eines Berichts des Umweltprogramms der Vereinten Nationen (UNEP), der heute am Internationalen Zero Waste Day veröffentlicht wurde. Lebensmittelverschwendung ist eine globale Tragödie. Tatsächlich leiden heute Millionen von Menschen weltweit aufgrund von Lebensmittelverschwendung an Hunger. Unsere Forschung befasst sich daher mit einem aktuellen Problem und bietet konkrete Lösungen, die bisher weder erdacht noch umgesetzt wurden. Diese Arbeit untersucht das Thema Lebensmittelverschwendung von der Antike bis zur Gegenwart. Die Analyse stützt sich auf rechtliche und historische Perspektiven. Insbesondere versucht sie, den Zusammenhang zwischen zunehmender Armut und einem veralteten und unregulierten Agrar- und Lebensmittelsystem zu identifizieren. Ziel ist es, die Natur der Lebensmittelverschwendung zu untersuchen und zu definieren. Darüber hinaus sollen die verschiedenen Herausforderungen und Folgen thematisiert und Funktionsstörungen, insbesondere in der großflächigen Verteilung, aufgezeigt werden. Darüber hinaus sollen die zahlreichen gesetzlichen und regulatorischen Maßnahmen im Bereich Abfallmanagement und -vermeidung aufgelistet werden. Die Studie vergleicht zudem die Unterschiede zwischen den verschiedenen Projekten und Staaten weltweit. Unsere Ergebnisse zeigen zahlreiche Möglichkeiten zur Verbesserung der Regulierung auf. Dazu gehören Feldforschung mit verschiedenen Akteuren aus Politik, Gesellschaft, Recht und Agrar- und Lebensmittelindustrie sowie die Analyse verschiedener wissenschaftlicher und rechtlicher Muster und Daten. Um den Hunger in der gesamten Lieferkette – bestehend aus Produzenten, Händlern und Konsumenten – zu reduzieren, schlagen wir ein ethischeres Paradigma für die globale Lebensmittelversorgungskette vor. Hunger bleibt eine globale Krise, und alarmierende Statistiken verdeutlichen das paradoxe Nebeneinander von Lebensmittelverschwendung und Ernährungsunsicherheit. Trotz Fortschritten in der Lebensmittelproduktion, -verteilung und -konservierung leidet ein erheblicher Teil der Weltbevölkerung immer noch an Hunger und Unterernährung.
Το 2022, νοικοκυριά σε κάθε ήπειρο σπατάλησαν περισσότερα από ένα δισεκατομμύριο γεύματα την ημέρα, ενώ 783 εκατομμύρια άνθρωποι υπέφεραν από την πείνα και το ένα τρίτο της ανθρωπότητας βρισκόταν σε επισιτιστική ανασφάλεια. Η σπατάλη τροφίμων συνεχίζει να βλάπτει την παγκόσμια οικονομία και να τροφοδοτεί την κλιματική αλλαγή, τη ρύπανση και την υποβάθμιση του περιβάλλοντος. Αυτά είναι τα βασικά ευρήματα μιας έκθεσης του Προγράμματος των Ηνωμένων Εθνών για το Περιβάλλον (UNEP) που δημοσιεύθηκε σήμερα, την Παγκόσμια Ημέρα Μηδενικών Αποβλήτων. Η σπατάλη τροφίμων είναι μια παγκόσμια τραγωδία. Πράγματι, εκατομμύρια άνθρωποι σε όλο τον κόσμο υποφέρουν από την πείνα σήμερα λόγω της σπατάλης τροφίμων. Η έρευνά μας, επομένως, αντιμετωπίζει ένα τρέχον πρόβλημα και οι συγκεκριμένες απαντήσεις θα προσφέρουν λύσεις που δεν έχουν φανταστεί ή εφαρμοστεί. Αυτή η διατριβή εξετάζει το ζήτημα της σπατάλης τροφίμων από την αρχαιότητα μέχρι σήμερα. Η ανάλυση βασίζεται σε νομικές και ιστορικές προοπτικές. Πιο συγκεκριμένα, επιδιώκει να εντοπίσει τη συσχέτιση μεταξύ της αυξανόμενης φτώχειας και ενός ξεπερασμένου και ανεξέλεγκτου αγροδιατροφικού συστήματος. Στόχος είναι να εξεταστεί και να οριστεί η φύση της σπατάλης τροφίμων. Στοχεύει επίσης να αντιμετωπίσει τις διάφορες προκλήσεις και συνέπειές της και να επισημάνει τις δυσλειτουργίες, ιδίως στη διανομή μεγάλης κλίμακας. Επιπλέον, στοχεύει να απαριθμήσει τα πολυάριθμα νομοθετικά και κανονιστικά μέτρα που σχετίζονται με τη διαχείριση και την πρόληψη των αποβλήτων. Η μελέτη θα συγκρίνει επίσης τις διαφορές μεταξύ αυτών των διαφόρων έργων και κρατών σε όλο τον κόσμο. Τα αποτελέσματά μας αναδεικνύουν πολυάριθμες επιλογές για τη βελτίωση των κανονισμών. Αυτές οι επιλογές περιλαμβάνουν: επιτόπια έρευνα με διάφορους πολιτικούς, κοινωνικούς, νομικούς και αγροδιατροφικούς φορείς, καθώς και ανάλυση διαφόρων επιστημονικών και νομικών προτύπων και δεδομένων. Προκειμένου να μειωθεί η πείνα που επηρεάζει ολόκληρη την αλυσίδα εφοδιασμού, η οποία αποτελείται από παραγωγούς, διανομείς και καταναλωτές, προτείνουμε ένα πιο ηθικό παράδειγμα για την παγκόσμια αλυσίδα εφοδιασμού τροφίμων. Η πείνα παραμένει μια παγκόσμια κρίση, με ανησυχητικά στατιστικά στοιχεία που υπογραμμίζουν την παράδοξη συνύπαρξη της σπατάλης τροφίμων και της επισιτιστικής ανασφάλειας. Παρά τις προόδους στην παραγωγή, τη διανομή και τη συντήρηση τροφίμων, ένα σημαντικό ποσοστό του παγκόσμιου πληθυσμού εξακολουθεί να υποφέρει από πείνα και υποσιτισμό.
Households on every continent wasted more than a billion meals a day in 2022, while 783 million people were affected by hunger and a third of humanity faced food insecurity. Food waste continues to harm the global economy and fuel climate change and pollution as well as the degradation of nature. These are the main findings of a report by the United Nations Environment Programme (UNEP) released today, ahead of the International Zero Waste Day. 1 Food waste is a global tragedy. Indeed, millions of people are going hungry today because food is wasted around the world. Our research therefore touches on a current problem and concrete answers will provide solutions that have not been thought of and implemented. This thesis examines the issue of food waste from antiquity to the present. The analysis is based on legal and historical standpoint. More specifically, it seeks to identify correlation between the rise of poverty and an outmoded and unregulated agri-food system. The objective is to examine and define the nature of food waste. As well, to address its various issues and consequences. To underscore the dysfunctions, particularly in large-scale distribution. Also, to catalog the extensive legislative and regulatory measures regarding the waste management and prevention. The differences between these various projects and states from across the world will also be compared in this study. Our results highlight many options that can improved regulation. These options include: field work with various political, social, legal, and agri-food industry players. As well as analyzing various diagrams and scientific and legal data. ln order to lessen hunger occurring from the supply chain constitutes of producers, distributors, and consumers. As a result, we are proposing a more ethical paradigm for the global food chain. Hunger remains a global crisis, with staggering statistics highlighting the paradoxical coexistence of food waste and food insecurity. Despite advancements in food production, distribution, and preservation, a significant portion of the world's population still suffers from hunger and malnutrition.
En 2022, hogares de todos los continentes desperdiciaron más de mil millones de comidas al día, mientras que 783 millones de personas padecían hambre y un tercio de la humanidad padecía inseguridad alimentaria. El desperdicio de alimentos sigue perjudicando la economía mundial y alimentando el cambio climático, la contaminación y la degradación ambiental. Estas son las principales conclusiones de un informe del Programa de las Naciones Unidas para el Medio Ambiente (PNUMA) publicado hoy con motivo del Día Internacional del Residuos Cero. El desperdicio de alimentos es una tragedia mundial. De hecho, millones de personas en todo el mundo padecen hambre hoy en día debido al desperdicio de alimentos. Por lo tanto, nuestra investigación aborda un problema actual, y las respuestas concretas proporcionarán soluciones que no se han imaginado ni implementado. Esta tesis examina el problema del desperdicio de alimentos desde la antigüedad hasta la actualidad. El análisis se basa en perspectivas jurídicas e históricas. Más específicamente, busca identificar la correlación entre el aumento de la pobreza y un sistema agroalimentario obsoleto y sin regulación. El objetivo es examinar y definir la naturaleza del desperdicio de alimentos. También pretende abordar sus diversos desafíos y consecuencias, y destacar las disfunciones, especialmente en la distribución a gran escala. Además, se pretende enumerar las numerosas medidas legislativas y regulatorias relacionadas con la gestión y prevención de residuos. El estudio también comparará las diferencias entre estos diversos proyectos y estados de todo el mundo. Nuestros resultados destacan numerosas opciones para mejorar las regulaciones. Estas opciones incluyen: trabajo de campo con diversos actores políticos, sociales, legales y de la industria agroalimentaria, así como el análisis de diversos patrones y datos científicos y legales. Para reducir el hambre que afecta a toda la cadena de suministro, compuesta por productores, distribuidores y consumidores, proponemos un paradigma más ético para la cadena global de suministro de alimentos. El hambre sigue siendo una crisis mundial, con estadísticas alarmantes que ponen de relieve la paradójica coexistencia del desperdicio de alimentos y la inseguridad alimentaria. A pesar de los avances en la producción, distribución y conservación de alimentos, una proporción significativa de la población mundial aún padece hambre y desnutrición.
در سال ۲۰۲۲، خانوارها در هر قاره بیش از یک میلیارد وعده غذایی در روز را هدر دادند، در حالی که ۷۸۳ میلیون نفر از گرسنگی رنج میبردند و یک سوم بشریت از نظر غذایی ناامن بودند. ضایعات مواد غذایی همچنان به اقتصاد جهانی آسیب میرساند و تغییرات اقلیمی، آلودگی و تخریب محیط زیست را تشدید میکند. اینها یافتههای کلیدی گزارش برنامه محیط زیست سازمان ملل متحد (UNEP) است که امروز در روز جهانی ضایعات صفر منتشر شد. ضایعات مواد غذایی یک تراژدی جهانی است. در واقع، میلیونها نفر در سراسر جهان امروزه به دلیل ضایعات مواد غذایی از گرسنگی رنج میبرند. بنابراین، تحقیقات ما به یک مشکل فعلی میپردازد و پاسخهای مشخص، راهحلهایی را ارائه میدهد که تصور یا اجرا نشدهاند. این پایاننامه به بررسی موضوع ضایعات مواد غذایی از دوران باستان تا به امروز میپردازد. این تحلیل از دیدگاههای قانونی و تاریخی بهره میبرد. به طور خاص، در پی شناسایی همبستگی بین افزایش فقر و یک سیستم کشاورزی-غذایی منسوخ و بدون نظارت است. هدف، بررسی و تعریف ماهیت ضایعات مواد غذایی است. همچنین هدف آن پرداختن به چالشها و پیامدهای مختلف آن و برجسته کردن اختلالات، به ویژه در توزیع در مقیاس بزرگ است. علاوه بر این، هدف آن فهرست کردن اقدامات قانونی و نظارتی متعدد مربوط به مدیریت و پیشگیری از ضایعات است. این مطالعه همچنین تفاوتهای بین این پروژهها و ایالتهای مختلف در سراسر جهان را مقایسه خواهد کرد. نتایج ما گزینههای متعددی را برای بهبود مقررات برجسته میکند. این گزینهها عبارتند از: کار میدانی با ذینفعان مختلف سیاسی، اجتماعی، حقوقی و صنایع کشاورزی و غذایی، و همچنین تجزیه و تحلیل الگوها و دادههای مختلف علمی و حقوقی. به منظور کاهش گرسنگی که بر کل زنجیره تأمین، متشکل از تولیدکنندگان، توزیعکنندگان و مصرفکنندگان، تأثیر میگذارد، ما یک الگوی اخلاقیتر برای زنجیره تأمین جهانی غذا پیشنهاد میکنیم. گرسنگی همچنان یک بحران جهانی است و آمارهای نگرانکننده، همزیستی متناقض ضایعات مواد غذایی و ناامنی غذایی را برجسته میکند. با وجود پیشرفتها در تولید، توزیع و نگهداری مواد غذایی، بخش قابل توجهی از جمعیت جهان هنوز از گرسنگی و سوء تغذیه رنج میبرند.
Vuonna 2022 kotitaloudet jokaisella mantereella heittivät pois yli miljardi ateriaa päivässä, 783 miljoonaa ihmistä kärsi nälästä ja kolmasosa ihmiskunnasta oli ruokaturvatonta. Ruokahävikki vahingoittaa edelleen maailmantaloutta ja kiihdyttää ilmastonmuutosta, saasteita ja ympäristön pilaantumista. Nämä ovat Yhdistyneiden Kansakuntien ympäristöohjelman (UNEP) raportin keskeiset havainnot, joka julkaistiin tänään kansainvälisenä nollahävikkipäivänä. Ruokahävikki on maailmanlaajuinen tragedia. Itse asiassa miljoonat ihmiset ympäri maailmaa kärsivät tänä päivänä nälästä ruokahävikin vuoksi. Tutkimuksemme käsittelee siis ajankohtaista ongelmaa, ja konkreettiset vastaukset tarjoavat ratkaisuja, joita ei ole aiemmin kuviteltu tai toteutettu. Tämä opinnäytetyö tarkastelee ruokahävikin ongelmaa antiikin ajoista nykypäivään. Analyysi hyödyntää oikeudellisia ja historiallisia näkökulmia. Tarkemmin sanottuna se pyrkii tunnistamaan lisääntyvän köyhyyden ja vanhentuneen ja sääntelemättömän maatalous- ja elintarvikejärjestelmän välisen korrelaation. Tavoitteena on tutkia ja määritellä ruokahävikin luonne. Sen tavoitteena on myös puuttua sen erilaisiin haasteisiin ja seurauksiin sekä korostaa toimintahäiriöitä, erityisesti laajamittaisessa jakelussa. Lisäksi siinä pyritään luettelemaan lukuisia jätteenkäsittelyyn ja -ehkäisyyn liittyviä lainsäädäntö- ja sääntelytoimenpiteitä. Tutkimuksessa vertaillaan myös näiden eri hankkeiden ja valtioiden välisiä eroja eri puolilla maailmaa. Tuloksemme korostavat lukuisia vaihtoehtoja sääntelyn parantamiseksi. Näihin vaihtoehtoihin kuuluvat: kenttätyö erilaisten poliittisten, sosiaalisten, oikeudellisten ja elintarviketeollisuuden sidosryhmien kanssa sekä erilaisten tieteellisten ja oikeudellisten mallien ja datan analysointi. Nälän vähentämiseksi, joka vaikuttaa koko toimitusketjuun, joka koostuu tuottajista, jakelijoista ja kuluttajista, ehdotamme eettisempää paradigmaa globaalille elintarvikeketjulle. Nälkä on edelleen maailmanlaajuinen kriisi, ja hälyttävät tilastot korostavat ruokahävikin ja ruokaturvattomuuden paradoksaalista rinnakkaiseloa. Huolimatta ruoan tuotannon, jakelun ja säilönnän edistyksestä, merkittävä osa maailman väestöstä kärsii edelleen nälästä ja aliravitsemuksesta.
En 2022, sur tous les continents, les ménages ont gaspillé plus d'un milliard de repas par jour, tandis que 783 millions de personnes souffraient de la faim et qu'un tiers de l'humanité était en situation d'insécurité alimentaire. Le gaspillage alimentaire continue de nuire à l'économie mondiale et d'alimenter le changement climatique, la pollution et la dégradation de la nature. Telles sont les principales conclusions d'un rapport du Programme des Nations Unies pour l'environnement (PNUE) publié aujourd'hui, à l'occasion de la Journée internationale zéro déchet. Le gaspillage alimentaire est une tragédie mondiale. En effet, des millions de personnes souffrent aujourd'hui de la faim à cause du gaspillage alimentaire dans le monde. Notre recherche aborde donc un problème actuel et des réponses concrètes apporteront des solutions qui n'ont pas été imaginées ni mises en œuvre. Cette thèse examine la question du gaspillage alimentaire de l'Antiquité à nos jours. L'analyse s'appuie sur des perspectives juridiques et historiques. Plus précisément, elle cherche à identifier la corrélation entre la montée de la pauvreté et un système agroalimentaire obsolète et non réglementé. L'objectif est d'examiner et de définir la nature du gaspillage alimentaire. Il s'agit également d'aborder ses divers enjeux et conséquences. De mettre en évidence les dysfonctionnements, notamment dans la grande distribution. De plus, il s'agit de répertorier les nombreuses mesures législatives et réglementaires relatives à la gestion et à la prévention des déchets. Les différences entre ces différents projets et États à travers le monde seront également comparées dans cette étude. Nos résultats mettent en évidence de nombreuses options pour améliorer la réglementation. Ces options comprennent : un travail de terrain avec divers acteurs politiques, sociaux, juridiques et de l'industrie agroalimentaire, ainsi que l'analyse de divers schémas et données scientifiques et juridiques. Afin de réduire la faim qui touche la chaîne d'approvisionnement, composée de producteurs, de distributeurs et de consommateurs, nous proposons ainsi un paradigme plus éthique pour la chaîne alimentaire mondiale. La faim demeure une crise mondiale, des statistiques alarmantes soulignant la coexistence paradoxale du gaspillage alimentaire et de l'insécurité alimentaire. Malgré les progrès réalisés en matière de production, de distribution et de conservation des aliments, une part importante de la population mondiale souffre encore de faim et de malnutrition.
בשנת 2022, משקי בית בכל יבשת בזבזו יותר ממיליארד ארוחות ביום, בעוד 783 מיליון בני אדם סבלו מרעב, ושליש מהאנושות סבלה מחוסר ביטחון תזונתי. בזבוז מזון ממשיך לפגוע בכלכלה העולמית ולהזין שינויי אקלים, זיהום ופגיעה סביבתית. אלו הם הממצאים המרכזיים של דו"ח של תוכנית הסביבה של האו"ם (UNEP) שפורסם היום ביום אפס פסולת הבינלאומי. בזבוז מזון הוא טרגדיה עולמית. ואכן, מיליוני אנשים ברחבי העולם סובלים כיום מרעב עקב בזבוז מזון. לפיכך, המחקר שלנו מתייחס לבעיה עכשווית, ותגובות קונקרטיות יספקו פתרונות שלא דמיינו או יושמו. תזה זו בוחנת את נושא בזבוז המזון מימי קדם ועד ימינו. הניתוח נשען על נקודות מבט משפטיות והיסטוריות. באופן ספציפי יותר, הוא מבקש לזהות את המתאם בין העוני הגובר למערכת מזון חקלאית מיושנת ולא מפוקחת. המטרה היא לבחון ולהגדיר את אופי בזבוז המזון. כמו כן, הוא שואף להתמודד עם האתגרים וההשלכות השונים שלו, ולהדגיש ליקויים בתפקודים, במיוחד בהפצה בקנה מידה גדול. בנוסף, הוא שואף לפרט את האמצעים החקיקתיים והרגולטוריים הרבים הקשורים לניהול פסולת ומניעתה. המחקר ישווה גם את ההבדלים בין הפרויקטים השונים הללו לבין מדינות ברחבי העולם. תוצאותינו מדגישות אפשרויות רבות לשיפור הרגולציה. אפשרויות אלו כוללות: עבודת שטח עם בעלי עניין פוליטיים, חברתיים, משפטיים ותעשיית המזון החקלאי, וכן ניתוח של דפוסים ונתונים מדעיים ומשפטיים שונים. על מנת להפחית את הרעב המשפיע על כל שרשרת האספקה, המורכבת מיצרנים, מפיצים וצרכנים, אנו מציעים פרדיגמה אתית יותר לשרשרת אספקת המזון העולמית. הרעב נותר משבר עולמי, כאשר נתונים סטטיסטיים מדאיגים מדגישים את הדו-קיום הפרדוקסלי של בזבוז מזון וחוסר ביטחון תזונתי. למרות ההתקדמות בייצור, הפצה ושימור מזון, חלק ניכר מאוכלוסיית העולם עדיין סובל מרעב ותת-תזונה.
2022 में, हर महाद्वीप के घरों में प्रतिदिन एक अरब से ज़्यादा भोजन बर्बाद होगा, जबकि 78.3 करोड़ लोग भूख से पीड़ित होंगे और एक तिहाई मानवता खाद्य असुरक्षा से ग्रस्त होगी। खाद्य अपव्यय वैश्विक अर्थव्यवस्था को नुकसान पहुँचा रहा है और जलवायु परिवर्तन, प्रदूषण और पर्यावरणीय क्षरण को बढ़ावा दे रहा है। ये संयुक्त राष्ट्र पर्यावरण कार्यक्रम (यूएनईपी) द्वारा आज अंतर्राष्ट्रीय शून्य अपव्यय दिवस पर जारी एक रिपोर्ट के प्रमुख निष्कर्ष हैं। खाद्य अपव्यय एक वैश्विक त्रासदी है। वास्तव में, आज दुनिया भर में लाखों लोग खाद्य अपव्यय के कारण भूख से पीड़ित हैं। इसलिए हमारा शोध एक मौजूदा समस्या पर केंद्रित है, और ठोस समाधान ऐसे समाधान प्रदान करेंगे जिनकी कल्पना या कार्यान्वयन नहीं किया गया है। यह शोध प्रबंध प्राचीन काल से लेकर आज तक खाद्य अपव्यय के मुद्दे की जाँच करता है। विश्लेषण कानूनी और ऐतिहासिक दृष्टिकोणों पर आधारित है। अधिक विशेष रूप से, यह बढ़ती गरीबी और एक पुरानी एवं अनियमित कृषि-खाद्य प्रणाली के बीच संबंध की पहचान करने का प्रयास करता है। इसका उद्देश्य खाद्य अपव्यय की प्रकृति की जाँच और परिभाषा करना है। इसका उद्देश्य इसकी विभिन्न चुनौतियों और परिणामों का समाधान करना और विशेष रूप से बड़े पैमाने पर वितरण में होने वाली गड़बड़ियों को उजागर करना भी है। इसके अलावा, इसका उद्देश्य अपशिष्ट प्रबंधन और रोकथाम से संबंधित अनेक विधायी और नियामक उपायों को सूचीबद्ध करना है। अध्ययन इन विभिन्न परियोजनाओं और दुनिया भर के राज्यों के बीच अंतरों की तुलना भी करेगा। हमारे परिणाम विनियमों में सुधार के लिए अनेक विकल्पों पर प्रकाश डालते हैं। इन विकल्पों में शामिल हैं: विभिन्न राजनीतिक, सामाजिक, कानूनी और कृषि-खाद्य उद्योग के हितधारकों के साथ क्षेत्रीय कार्य, साथ ही विभिन्न वैज्ञानिक और कानूनी प्रतिमानों और आंकड़ों का विश्लेषण। उत्पादकों, वितरकों और उपभोक्ताओं से बनी संपूर्ण आपूर्ति श्रृंखला को प्रभावित करने वाली भूख को कम करने के लिए, हम वैश्विक खाद्य आपूर्ति श्रृंखला के लिए एक अधिक नैतिक प्रतिमान प्रस्तावित करते हैं। भूख एक वैश्विक संकट बनी हुई है, और चिंताजनक आँकड़े खाद्य अपशिष्ट और खाद्य असुरक्षा के विरोधाभासी सह-अस्तित्व को उजागर करते हैं। खाद्य उत्पादन, वितरण और संरक्षण में प्रगति के बावजूद, दुनिया की आबादी का एक महत्वपूर्ण हिस्सा अभी भी भूख और कुपोषण से पीड़ित है।
2022-ben minden kontinensen a háztartások több mint egymilliárd ételt pazaroltak el naponta, miközben 783 millió ember éhezett, és az emberiség egyharmada élelmezésbizonytalanságban szenvedett. Az élelmiszer-pazarlás továbbra is károsítja a globális gazdaságot, és táplálja az éghajlatváltozást, a szennyezést és a környezetkárosodást. Ezek az Egyesült Nemzetek Környezetvédelmi Programja (UNEP) ma, a Nemzetközi Nulla Hulladék Napján közzétett jelentésének főbb megállapításai. Az élelmiszer-pazarlás globális tragédia. Valóban, világszerte emberek milliói éheznek ma az élelmiszer-pazarlás miatt. Kutatásunk tehát egy aktuális problémával foglalkozik, és a konkrét válaszok olyan megoldásokat kínálnak, amelyeket még soha nem képzeltek el vagy nem valósítottak meg. Ez a disszertáció az élelmiszer-pazarlás kérdését vizsgálja az ókortól napjainkig. Az elemzés jogi és történelmi perspektívákra támaszkodik. Pontosabban, a növekvő szegénység és az elavult és szabályozatlan agrár-élelmiszeripari rendszer közötti összefüggés azonosítására törekszik. A cél az élelmiszer-pazarlás természetének vizsgálata és meghatározása. Célja továbbá a különféle kihívások és következmények kezelése, valamint a működési zavarok kiemelése, különösen a nagymértékű elosztásban. Ezenkívül célja a hulladékgazdálkodással és -megelőzéssel kapcsolatos számos jogalkotási és szabályozási intézkedés felsorolása. A tanulmány a különböző projektek és a világ különböző államai közötti különbségeket is összehasonlítja. Eredményeink számos lehetőséget emelnek ki a szabályozás javítására. Ezek a lehetőségek a következők: terepkutatás különböző politikai, társadalmi, jogi és agrár-élelmiszeripari érdekelt felekkel, valamint különböző tudományos és jogi minták és adatok elemzése. Az éhezés csökkentése érdekében, amely a teljes ellátási láncot – termelőket, forgalmazókat és fogyasztókat – érinti, egy etikusabb paradigmát javaslunk a globális élelmiszer-ellátási lánc számára. Az éhezés továbbra is globális válság, riasztó statisztikák rávilágítanak az élelmiszer-pazarlás és az élelmiszer-bizonytalanság paradox együttélésére. Az élelmiszer-termelés, -elosztás és -megőrzés terén elért eredmények ellenére a világ népességének jelentős része továbbra is éhezéstől és alultápláltságtól szenved.
2022 թվականին բոլոր մայրցամաքներում տնային տնտեսությունները օրական ավելի քան մեկ միլիարդ սնունդ էին վատնում, մինչդեռ 783 միլիոն մարդ տառապում էր սովից, իսկ մարդկության մեկ երրորդը գտնվում էր սննդային անապահովության մեջ։ Սննդի վատնումը շարունակում է վնասել համաշխարհային տնտեսությանը և խթանել կլիմայի փոփոխությունը, աղտոտումը և շրջակա միջավայրի քայքայումը։ Սրանք ՄԱԿ-ի շրջակա միջավայրի ծրագրի (UNEP) զեկույցի հիմնական եզրակացություններն են, որը հրապարակվել է այսօր՝ Միջազգային զրոյական թափոնների օրը։ Սննդի վատնումը համաշխարհային ողբերգություն է։ Իրոք, այսօր աշխարհի միլիոնավոր մարդիկ տառապում են սովից՝ սննդի վատնման պատճառով։ Հետևաբար, մեր հետազոտությունը անդրադառնում է արդիական խնդրի, և կոնկրետ պատասխանները կապահովեն լուծումներ, որոնք չեն պատկերացվել կամ իրականացվել։ Այս թեզը ուսումնասիրում է սննդի վատնման խնդիրը հնագույն ժամանակներից մինչև մեր օրերը։ Վերլուծությունը հիմնված է իրավական և պատմական տեսանկյունների վրա։ Ավելի կոնկրետ, այն ձգտում է բացահայտել աճող աղքատության և հնացած և չկարգավորված գյուղատնտեսական-սննդային համակարգի միջև կապը։ Նպատակն է ուսումնասիրել և սահմանել սննդի վատնման բնույթը։ Այն նաև նպատակ ունի լուծել դրա տարբեր մարտահրավերներն ու հետևանքները, ինչպես նաև ընդգծել դիսֆունկցիաները, մասնավորապես՝ լայնածավալ բաշխման մեջ։ Բացի այդ, այն նպատակ ունի թվարկել թափոնների կառավարմանը և կանխարգելմանը վերաբերող բազմաթիվ օրենսդրական և կարգավորիչ միջոցառումները։ Ուսումնասիրությունը նաև կհամեմատի այս տարբեր նախագծերի և աշխարհի տարբեր նահանգների միջև եղած տարբերությունները։ Մեր արդյունքները ընդգծում են կարգավորումների բարելավման բազմաթիվ տարբերակներ։ Այս տարբերակները ներառում են. դաշտային աշխատանքներ տարբեր քաղաքական, սոցիալական, իրավական և գյուղատնտեսական արդյունաբերության շահագրգիռ կողմերի հետ, ինչպես նաև տարբեր գիտական և իրավական օրինաչափությունների և տվյալների վերլուծություն։ Արտադրողներից, բաշխիչներից և սպառողներից կազմված ամբողջ մատակարարման շղթայի վրա ազդող սովի նվազեցման համար մենք առաջարկում ենք ավելի էթիկական մոդել համաշխարհային սննդի մատակարարման շղթայի համար։ Սովը մնում է համաշխարհային ճգնաժամ, որի մտահոգիչ վիճակագրությունը ընդգծում է սննդի վատնման և սննդի անապահովության պարադոքսալ համակեցությունը։ Չնայած սննդի արտադրության, բաշխման և պահպանման ոլորտում առաջընթացին, աշխարհի բնակչության զգալի մասը դեռևս տառապում է սովից և թերսնումից։
Pada tahun 2022, rumah tangga di setiap benua membuang lebih dari satu miliar makanan per hari, sementara 783 juta orang menderita kelaparan, dan sepertiga umat manusia mengalami kerawanan pangan. Limbah makanan terus merugikan ekonomi global dan memicu perubahan iklim, polusi, dan degradasi lingkungan. Inilah temuan utama laporan Program Lingkungan Perserikatan Bangsa-Bangsa (UNEP) yang dirilis hari ini, bertepatan dengan Hari Tanpa Limbah Internasional. Limbah makanan adalah tragedi global. Sesungguhnya, jutaan orang di seluruh dunia menderita kelaparan saat ini akibat limbah makanan. Oleh karena itu, penelitian kami membahas masalah terkini, dan respons konkret akan memberikan solusi yang belum pernah dibayangkan atau diterapkan. Tesis ini mengkaji isu limbah makanan dari zaman dahulu hingga saat ini. Analisis ini menggunakan perspektif hukum dan sejarah. Lebih spesifik lagi, tesis ini berupaya mengidentifikasi korelasi antara meningkatnya kemiskinan dan sistem agri-pangan yang ketinggalan zaman dan tidak teregulasi. Tujuannya adalah untuk mengkaji dan mendefinisikan hakikat limbah makanan. Tesis ini juga bertujuan untuk mengatasi berbagai tantangan dan konsekuensinya, serta menyoroti disfungsi, terutama dalam distribusi skala besar. Selain itu, studi ini bertujuan untuk mencantumkan berbagai langkah legislatif dan peraturan terkait pengelolaan dan pencegahan limbah. Studi ini juga akan membandingkan perbedaan antara berbagai proyek dan negara di seluruh dunia. Hasil kami menyoroti berbagai opsi untuk meningkatkan regulasi. Opsi-opsi ini meliputi: kerja lapangan dengan berbagai pemangku kepentingan politik, sosial, hukum, dan industri agri-pangan, serta analisis berbagai pola dan data ilmiah dan hukum. Untuk mengurangi kelaparan yang memengaruhi seluruh rantai pasokan, yang terdiri dari produsen, distributor, dan konsumen, kami mengusulkan paradigma yang lebih etis untuk rantai pasokan pangan global. Kelaparan masih menjadi krisis global, dengan statistik yang mengkhawatirkan menyoroti koeksistensi paradoks antara limbah makanan dan kerawanan pangan. Meskipun ada kemajuan dalam produksi, distribusi, dan pengawetan pangan, sebagian besar penduduk dunia masih menderita kelaparan dan malnutrisi.
Árið 2022 sóuðu heimili um allar heimsálfur meira en milljarði máltíða á dag, á meðan 783 milljónir manna þjáðust af hungri og þriðjungur mannkynsins var mataróöruggur. Matarsóun heldur áfram að skaða hagkerfi heimsins og ýta undir loftslagsbreytingar, mengun og umhverfisspjöll. Þetta eru helstu niðurstöður skýrslu Umhverfisstofnunar Sameinuðu þjóðanna (UNEP) sem birt var í dag á alþjóðlegum degi núllúrgangs. Matarsóun er alþjóðleg harmleikur. Reyndar þjást milljónir manna um allan heim af hungri í dag vegna matarsóunar. Rannsóknir okkar fjalla því um núverandi vandamál og raunhæf svör munu veita lausnir sem hafa ekki verið ímyndaðar eða framkvæmdar. Þessi ritgerð fjallar um málefni matarsóunar frá fornöld til dagsins í dag. Greiningin byggir á lagalegum og sögulegum sjónarhornum. Nánar tiltekið leitast hún við að bera kennsl á fylgni milli vaxandi fátæktar og úrelts og óreglulegs landbúnaðarkerfis. Markmiðið er að skoða og skilgreina eðli matarsóunar. Það miðar einnig að því að takast á við ýmsar áskoranir og afleiðingar hans og að varpa ljósi á vanstarfsemi, sérstaklega í stórfelldri dreifingu. Að auki miðar það að því að telja upp fjölmörg löggjafar- og reglugerðarráðstafanir sem tengjast meðhöndlun og forvörnum úrgangs. Rannsóknin mun einnig bera saman muninn á þessum ýmsu verkefnum og ríkjum um allan heim. Niðurstöður okkar varpa ljósi á fjölmarga möguleika til að bæta reglugerðir. Þessir möguleikar fela í sér: Vettvangsrannsóknir með ýmsum hagsmunaaðilum í stjórnmálum, félagslegum, lagalegum og landbúnaðartengdum greinum, sem og greiningu á ýmsum vísindalegum og lagalegum mynstrum og gögnum. Til að draga úr hungri sem hefur áhrif á alla framboðskeðjuna, sem samanstendur af framleiðendum, dreifingaraðilum og neytendum, leggjum við til siðferðilegri viðmið fyrir alþjóðlega matvælaframboðskeðju. Hungur er enn alþjóðleg kreppa, og ógnvekjandi tölfræði undirstrikar þversagnakennda samhliða matarsóun og matvælaóöryggi. Þrátt fyrir framfarir í matvælaframleiðslu, dreifingu og varðveislu þjáist verulegur hluti íbúa heimsins enn af hungri og vannæringu.
Nel 2022, le famiglie di tutti i continenti hanno sprecato più di un miliardo di pasti al giorno, mentre 783 milioni di persone soffrivano la fame e un terzo dell'umanità soffriva di insicurezza alimentare. Lo spreco alimentare continua a danneggiare l'economia globale e ad alimentare il cambiamento climatico, l'inquinamento e il degrado ambientale. Questi sono i risultati chiave di un rapporto del Programma delle Nazioni Unite per l'Ambiente (UNEP) pubblicato oggi in occasione della Giornata Internazionale Rifiuti Zero. Lo spreco alimentare è una tragedia globale. Infatti, milioni di persone in tutto il mondo soffrono oggi la fame a causa dello spreco alimentare. La nostra ricerca affronta quindi un problema attuale e risposte concrete forniranno soluzioni che non sono state immaginate o implementate. Questa tesi esamina il problema dello spreco alimentare dall'antichità ai giorni nostri. L'analisi si basa su prospettive giuridiche e storiche. Più specificamente, cerca di identificare la correlazione tra l'aumento della povertà e un sistema agroalimentare obsoleto e non regolamentato. L'obiettivo è esaminare e definire la natura dello spreco alimentare. Mira inoltre ad affrontarne le diverse sfide e conseguenze, e a evidenziarne le disfunzioni, in particolare nella grande distribuzione. Inoltre, si propone di elencare le numerose misure legislative e regolamentari relative alla gestione e alla prevenzione dei rifiuti. Lo studio confronterà anche le differenze tra questi vari progetti e stati in tutto il mondo. I nostri risultati evidenziano numerose opzioni per migliorare la regolamentazione. Queste opzioni includono: lavori sul campo con vari attori politici, sociali, legali e del settore agroalimentare, nonché l'analisi di diversi modelli e dati scientifici e giuridici. Per ridurre la fame che colpisce l'intera filiera, composta da produttori, distributori e consumatori, proponiamo un paradigma più etico per la filiera alimentare globale. La fame rimane una crisi globale, con statistiche allarmanti che evidenziano la paradossale coesistenza di spreco alimentare e insicurezza alimentare. Nonostante i progressi nella produzione, distribuzione e conservazione del cibo, una parte significativa della popolazione mondiale soffre ancora di fame e malnutrizione.
2022年には、すべての大陸の家庭で1日あたり10億食以上の食料が廃棄され、7億8,300万人が飢餓に苦しみ、人類の3分の1が食料不安に陥りました。食品廃棄物は依然として世界経済に悪影響を及ぼし、気候変動、汚染、そして環境悪化を助長しています。これらは、本日国際ゼロ・ウェイスト・デーに発表された国連環境計画(UNEP)報告書の主要な調査結果です。 食品廃棄物は世界的な悲劇です。 実際、世界中で何百万人もの人々が食品廃棄物のために飢餓に苦しんでいます。 したがって、私たちの研究は現在の問題に取り組んでおり、具体的な対応策は、これまで想像も実行もされていなかった解決策をもたらすでしょう。本論文は、古代から現代に至るまでの食品廃棄物の問題を検証します。分析は法的および歴史的観点から行われ、より具体的には、貧困の増大と時代遅れで規制されていない農業食品システムとの相関関係を明らかにすることを目指します。 目的は、食品廃棄物の本質を調査し、定義することです。また、本研究では、様々な課題とその結果に対処し、特に大規模流通における機能不全を明らかにすることを目指しています。さらに、廃棄物の管理と防止に関する数多くの立法および規制措置を列挙することを目指しています。本研究では、これらの様々なプロジェクトと世界各国の違いも比較します。 本研究の結果は、規制改善のための多くの選択肢を浮き彫りにしています。これらの選択肢には、 様々な政治、社会、法律、農業食品業界の関係者とのフィールドワーク、 様々な科学的・法的パターンとデータの分析が含まれます。生産者、流通業者、消費者で構成されるサプライチェーン全体に影響を及ぼす飢餓を軽減するために、 私たちは、 世界の食料サプライチェーンのためのより倫理的なパラダイムを提案します。飢餓は依然として世界的な危機であり、食品廃棄物と食料不安の矛盾した共存を浮き彫りにする驚くべき統計が出ています。食料の生産、流通、保存の進歩にもかかわらず、世界の人口のかなりの割合が依然として飢餓と栄養失調に苦しんでいます。
2022 წელს, ყველა კონტინენტზე ოჯახები დღეში მილიარდზე მეტ საკვებს ფლანგავდნენ, მაშინ როცა 783 მილიონი ადამიანი შიმშილს განიცდიდა, ხოლო კაცობრიობის მესამედი საკვების არასაკმარისად იყო უზრუნველყოფილი. საკვების ნარჩენები კვლავ აზიანებს გლობალურ ეკონომიკას და ხელს უწყობს კლიმატის ცვლილებას, დაბინძურებას და გარემოს დეგრადაციას. ეს არის გაეროს გარემოსდაცვითი პროგრამის (UNEP) ანგარიშის ძირითადი დასკვნები, რომელიც დღეს გამოქვეყნდა ნულოვანი ნარჩენების საერთაშორისო დღეს. საკვების ნარჩენები გლობალური ტრაგედიაა. მართლაც, მილიონობით ადამიანი მთელ მსოფლიოში დღეს შიმშილს განიცდის საკვების ნარჩენების გამო. ამიტომ, ჩვენი კვლევა ეხება მიმდინარე პრობლემას და კონკრეტული პასუხები მოგვცემს გადაწყვეტილებებს, რომლებიც წარმოუდგენელი ან განხორციელებული არ ყოფილა. ეს ნაშრომი იკვლევს საკვების ნარჩენების საკითხს ანტიკური ხანიდან დღემდე. ანალიზი ეფუძნება სამართლებრივ და ისტორიულ პერსპექტივებს. უფრო კონკრეტულად, ის ცდილობს დაადგინოს კორელაცია მზარდ სიღარიბესა და მოძველებულ და არარეგულირებულ აგროსასურსათო სისტემას შორის. მიზანია საკვების ნარჩენების ბუნების შესწავლა და განსაზღვრა. ის ასევე მიზნად ისახავს მისი სხვადასხვა გამოწვევებისა და შედეგების მოგვარებას და დისფუნქციების ხაზგასმას, განსაკუთრებით ფართომასშტაბიანი დისფუნქციების დროს. გარდა ამისა, მისი მიზანია ჩამოთვალოს ნარჩენების მართვასთან და პრევენციასთან დაკავშირებული მრავალი საკანონმდებლო და მარეგულირებელი ზომა. კვლევა ასევე შეადარებს განსხვავებებს ამ სხვადასხვა პროექტებსა და მსოფლიოს სხვადასხვა სახელმწიფოებს შორის. ჩვენი შედეგები ხაზს უსვამს რეგულაციების გაუმჯობესების მრავალ ვარიანტს. ეს ვარიანტები მოიცავს: საველე კვლევას სხვადასხვა პოლიტიკურ, სოციალურ, სამართლებრივ და აგროსასურსათო ინდუსტრიის დაინტერესებულ მხარეებთან, ასევე სხვადასხვა სამეცნიერო და სამართლებრივი ნიმუშებისა და მონაცემების ანალიზს. იმისათვის, რომ შევამციროთ შიმშილი, რომელიც გავლენას ახდენს მთელ მიწოდების ჯაჭვზე, რომელიც შედგება მწარმოებლებისგან, დისტრიბუტორებისა და მომხმარებლებისგან, ჩვენ გთავაზობთ უფრო ეთიკურ პარადიგმას გლობალური სურსათის მიწოდების ჯაჭვისთვის. შიმშილი კვლავ გლობალურ კრიზისად რჩება, საგანგაშო სტატისტიკა კი ხაზს უსვამს საკვების ნარჩენებისა და საკვების დაუცველობის პარადოქსულ თანაარსებობას. საკვების წარმოების, განაწილებისა და შენახვის სფეროში მიღწეული პროგრესის მიუხედავად, მსოფლიოს მოსახლეობის მნიშვნელოვანი ნაწილი კვლავ განიცდის შიმშილს და არასრულფასოვან კვებას.
2022년, 모든 대륙의 가구는 하루 10억 끼 이상의 식사를 낭비했고, 7억 8,300만 명이 기아에 시달렸으며, 인류의 3분의 1은 식량 불안에 시달렸습니다. 음식물 쓰레기는 세계 경제에 지속적으로 악영향을 미치고 기후 변화, 오염, 그리고 환경 파괴를 부추깁니다. 이는 오늘 세계 제로 웨이스트의 날을 맞아 발표된 유엔 환경계획(UNEP) 보고서의 주요 결과입니다. 음식물 쓰레기는 전 세계적인 비극입니다. 실제로 전 세계 수백만 명의 사람들이 음식물 쓰레기로 인해 오늘날 기아에 시달리고 있습니다. 따라서 본 연구는 현재의 문제를 다루고 있으며, 구체적인 대응책을 통해 이전에는 상상조차 하거나 실행되지 않았던 해결책을 제시할 것입니다. 본 논문은 고대부터 현재까지 음식물 쓰레기 문제를 고찰합니다. 분석은 법적, 역사적 관점을 바탕으로 합니다. 더 구체적으로, 빈곤 증가와 시대에 뒤떨어지고 규제되지 않은 농식품 시스템 간의 상관관계를 규명하고자 합니다. 본 논문의 목적은 음식물 쓰레기의 본질을 규명하고 정의하는 것입니다. 또한 음식물 쓰레기의 다양한 과제와 결과를 다루고, 특히 대규모 유통 과정에서 나타나는 기능 장애를 조명하는 것입니다. 또한, 폐기물 관리 및 예방과 관련된 수많은 입법 및 규제 조치를 나열하는 것을 목표로 합니다. 또한, 본 연구는 이러한 다양한 프로젝트와 전 세계 국가들 간의 차이점을 비교할 것입니다. 본 연구의 결과는 규제 개선을 위한 다양한 방안을 제시합니다. 이러한 방안에는 다음이 포함됩니다. 다양한 정치, 사회, 법률 및 농식품 산업 이해관계자와의 현장 연구, 다양한 과학적, 법적 패턴 및 데이터 분석. 생산자, 유통업체, 소비자로 구성된 전체 공급망에 영향을 미치는 기아를 줄이기 위해 글로벌 식량 공급망에 대한 보다 윤리적인 패러다임을 제안합니다. 기아는 여전히 전 세계적인 위기이며, 놀라운 통계는 식량 낭비와 식량 불안의 역설적인 공존을 강조합니다. 식량 생산, 유통 및 보존의 발전에도 불구하고, 세계 인구의 상당 부분은 여전히 기아와 영양실조로 고통받고 있습니다.
I 2022 kastet husholdninger på alle kontinenter bort mer enn en milliard måltider om dagen, mens 783 millioner mennesker led av sult, og en tredjedel av menneskeheten var matusikre. Matsvinn fortsetter å skade den globale økonomien og fremme klimaendringer, forurensning og miljøforringelse. Dette er de viktigste funnene i en rapport fra FNs miljøprogram (UNEP) som ble publisert i dag på den internasjonale nullavfallsdagen. Matsvinn er en global tragedie. Faktisk lider millioner av mennesker over hele verden av sult i dag på grunn av matsvinn. Vår forskning tar derfor opp et aktuelt problem, og konkrete svar vil gi løsninger som ikke har blitt forestilt eller implementert. Denne avhandlingen undersøker spørsmålet om matsvinn fra antikken til i dag. Analysen trekker på juridiske og historiske perspektiver. Mer spesifikt søker den å identifisere sammenhengen mellom økende fattigdom og et utdatert og uregulert landbrukssystem for mat. Målet er å undersøke og definere matsvinnets natur. Den tar også sikte på å adressere dens ulike utfordringer og konsekvenser, og å fremheve dysfunksjoner, spesielt i storskala distribusjon. I tillegg tar den sikte på å liste opp de mange lovgivningsmessige og regulatoriske tiltakene knyttet til avfallshåndtering og forebygging. Studien vil også sammenligne forskjellene mellom disse ulike prosjektene og stater rundt om i verden. Resultatene våre fremhever en rekke alternativer for å forbedre regelverket. Disse alternativene inkluderer: feltarbeid med ulike politiske, sosiale, juridiske og interessenter innen landbruks- og næringsmiddelindustrien, samt analyse av ulike vitenskapelige og juridiske mønstre og data. For å redusere sult som påvirker hele forsyningskjeden, bestående av produsenter, distributører og forbrukere, foreslår vi et mer etisk paradigme for den globale matforsyningskjeden. Sult er fortsatt en global krise, med alarmerende statistikk som fremhever den paradoksale sameksistensen av matsvinn og matusikkerhet. Til tross for fremskritt innen matproduksjon, distribusjon og konservering, lider en betydelig andel av verdens befolkning fortsatt av sult og underernæring.
W 2022 roku gospodarstwa domowe na wszystkich kontynentach marnowały ponad miliard posiłków dziennie, podczas gdy 783 miliony ludzi cierpiało głód, a jedna trzecia ludzkości była dotknięta brakiem bezpieczeństwa żywnościowego. Marnowanie żywności nadal szkodzi światowej gospodarce i napędza zmiany klimatu, zanieczyszczenie i degradację środowiska. Oto kluczowe wnioski z raportu Programu Narodów Zjednoczonych ds. Środowiska (UNEP), opublikowanego dzisiaj, w Międzynarodowy Dzień Zero Waste. Marnowanie żywności to globalna tragedia. W rzeczywistości miliony ludzi na całym świecie cierpią dziś głód z powodu marnowania żywności. Nasze badania dotyczą zatem aktualnego problemu, a konkretne odpowiedzi dostarczą rozwiązań, których nikt sobie nie wyobrażał ani nie wdrożył. Niniejsza praca bada problem marnowania żywności od starożytności do dnia dzisiejszego. Analiza opiera się na perspektywie prawnej i historycznej. Dokładniej rzecz ujmując, ma ona na celu zidentyfikowanie korelacji między rosnącym ubóstwem a przestarzałym i nieuregulowanym systemem rolno-spożywczym. Celem jest zbadanie i zdefiniowanie natury marnowania żywności. Celem raportu jest również omówienie różnorodnych wyzwań i konsekwencji związanych z tym problemem oraz wskazanie dysfunkcji, szczególnie w dystrybucji na dużą skalę. Ponadto, raport ma na celu wymienienie licznych środków legislacyjnych i regulacyjnych dotyczących gospodarowania odpadami i zapobiegania im. Badanie porówna również różnice między tymi różnymi projektami i państwami na całym świecie. Nasze wyniki wskazują na liczne możliwości ulepszenia przepisów. Opcje te obejmują: pracę terenową z różnymi interesariuszami politycznymi, społecznymi, prawnymi i z branży rolno-spożywczej, a także analizę różnych wzorców i danych naukowych i prawnych. Aby zmniejszyć głód dotykający cały łańcuch dostaw, składający się z producentów, dystrybutorów i konsumentów, proponujemy bardziej etyczny paradygmat dla globalnego łańcucha dostaw żywności. Głód pozostaje globalnym kryzysem, a alarmujące statystyki podkreślają paradoksalne współistnienie marnotrawstwa żywności i braku bezpieczeństwa żywnościowego. Pomimo postępów w produkcji, dystrybucji i konserwacji żywności, znaczna część światowej populacji nadal cierpi z powodu głodu i niedożywienia.
Em 2022, as famílias de todos os continentes desperdiçaram mais de mil milhões de refeições por dia, enquanto 783 milhões de pessoas sofriam de fome e um terço da humanidade vivia em situação de insegurança alimentar. O desperdício alimentar continua a prejudicar a economia global e a alimentar as alterações climáticas, a poluição e a degradação ambiental. Estas são as principais conclusões de um relatório do Programa das Nações Unidas para o Ambiente (UNEP) divulgado hoje, no Dia Internacional do Lixo Zero. O desperdício alimentar é uma tragédia global. De facto, milhões de pessoas em todo o mundo sofrem de fome atualmente devido ao desperdício alimentar. A nossa investigação aborda, portanto, um problema atual, e respostas concretas fornecerão soluções que ainda não foram imaginadas ou implementadas. Esta tese examina a questão do desperdício alimentar desde a antiguidade até aos dias de hoje. A análise baseia-se em perspetivas jurídicas e históricas. Mais concretamente, procura identificar a correlação entre o aumento da pobreza e um sistema agroalimentar obsoleto e não regulamentado. O objetivo é examinar e definir a natureza do desperdício alimentar. Visa também abordar os seus vários desafios e consequências e destacar disfunções, particularmente na distribuição em larga escala. Além disso, o estudo visa elencar as inúmeras medidas legislativas e regulamentares relacionadas com a gestão e prevenção de resíduos. O estudo irá também comparar as diferenças entre estes diversos projetos e estados de todo o mundo. Os nossos resultados destacam inúmeras opções para melhorar as regulamentações. Estas opções incluem: trabalho de campo com diversos intervenientes políticos, sociais, jurídicos e da indústria agroalimentar, bem como a análise de diversas normas e dados científicos e jurídicos. Para reduzir a fome que afecta toda a cadeia de abastecimento, constituída por produtores, distribuidores e consumidores, propomos um paradigma mais ético para a cadeia global de abastecimento alimentar. A fome continua a ser uma crise global, com estatísticas alarmantes que realçam a coexistência paradoxal do desperdício alimentar e da insegurança alimentar. Apesar dos avanços na produção, distribuição e preservação de alimentos, uma parte significativa da população mundial ainda sofre de fome e subnutrição.
În 2022, gospodăriile de pe fiecare continent au irosit peste un miliard de mese pe zi, în timp ce 783 de milioane de oameni sufereau de foame, iar o treime din umanitate se afla în insecuritate alimentară. Risipa alimentară continuă să dăuneze economiei globale și să alimenteze schimbările climatice, poluarea și degradarea mediului. Acestea sunt principalele concluzii ale unui raport al Programului Națiunilor Unite pentru Mediu (UNEP) publicat astăzi, cu ocazia Zilei Internaționale Zero Deșeuri. Risipa alimentară este o tragedie globală. Într-adevăr, milioane de oameni din întreaga lume suferă astăzi de foame din cauza risipei alimentare. Cercetarea noastră abordează, așadar, o problemă actuală, iar răspunsurile concrete vor oferi soluții care nu au fost imaginate sau implementate. Această teză examinează problema risipei alimentare din antichitate până în prezent. Analiza se bazează pe perspective juridice și istorice. Mai precis, aceasta urmărește să identifice corelația dintre creșterea sărăciei și un sistem agroalimentar învechit și nereglementat. Obiectivul este de a examina și defini natura risipei alimentare. De asemenea, își propune să abordeze diversele sale provocări și consecințe și să evidențieze disfuncționalitățile, în special în distribuția la scară largă. În plus, își propune să enumere numeroasele măsuri legislative și de reglementare referitoare la gestionarea și prevenirea deșeurilor. Studiul va compara, de asemenea, diferențele dintre aceste diverse proiecte și state din întreaga lume. Rezultatele noastre evidențiază numeroase opțiuni pentru îmbunătățirea reglementărilor. Aceste opțiuni includ: lucrări pe teren cu diverse părți interesate din domeniul politic, social, juridic și din industria agroalimentară, precum și analiza diverselor modele și date științifice și juridice. Pentru a reduce foametea care afectează întregul lanț de aprovizionare, compus din producători, distribuitori și consumatori, propunem o paradigmă mai etică pentru lanțul global de aprovizionare cu alimente. Foametea rămâne o criză globală, statisticile alarmante evidențiind coexistența paradoxală a risipei alimentare și a insecurității alimentare. În ciuda progreselor în producția, distribuția și conservarea alimentelor, o proporție semnificativă a populației lumii încă suferă de foamete și malnutriție.
В 2022 году домохозяйства на всех континентах ежедневно выбрасывали более миллиарда порций еды, 783 миллиона человек страдали от голода, а треть человечества испытывала нехватку продовольствия. Пищевые отходы продолжают наносить ущерб мировой экономике и способствуют изменению климата, загрязнению окружающей среды и ухудшению состояния окружающей среды. Таковы основные выводы доклада Программы ООН по окружающей среде (ЮНЕП), опубликованного сегодня в Международный день «ноль отходов». Пищевые отходы — это глобальная трагедия. Действительно, миллионы людей во всем мире сегодня страдают от голода из-за пищевых отходов. Таким образом, наше исследование посвящено актуальной проблеме, и конкретные меры реагирования предоставят решения, которые ранее не были ни задуманы, ни реализованы. В данной диссертации рассматривается проблема пищевых отходов с древности до наших дней. Анализ опирается на правовые и исторические аспекты. В частности, он направлен на выявление корреляции между ростом бедности и устаревшей и нерегулируемой агропродовольственной системой. Цель — изучить и определить природу пищевых отходов. Исследование также направлено на решение различных проблем и последствий, связанных с голодом, и на выявление дисфункций, особенно в сфере крупномасштабного распределения. Кроме того, оно направлено на перечисление многочисленных законодательных и нормативных мер, касающихся управления отходами и их предотвращения. В исследовании также будут сопоставлены различия между этими различными проектами и государствами по всему миру. Наши результаты выявляют многочисленные варианты совершенствования регулирования. Эти варианты включают в себя: полевые исследования с различными заинтересованными сторонами в политической, социальной, юридической и агропродовольственной отрасли, а также анализ различных научных и правовых моделей и данных. Чтобы сократить голод, затрагивающий всю цепочку поставок, состоящую из производителей, дистрибьюторов и потребителей, мы предлагаем более этичную парадигму для глобальной цепочки поставок продовольствия. Голод остается глобальным кризисом, а тревожная статистика подчеркивает парадоксальное сосуществование пищевых отходов и отсутствия продовольственной безопасности. Несмотря на достижения в производстве, распределении и сохранении продуктов питания, значительная часть населения мира по-прежнему страдает от голода и недоедания.
År 2022 slösade hushåll på alla kontinenter bort mer än en miljard måltider per dag, medan 783 miljoner människor led av hunger och en tredjedel av mänskligheten hade osäker livsmedelsförsörjning. Matsvinn fortsätter att skada den globala ekonomin och underblåsa klimatförändringar, föroreningar och miljöförstöring. Dessa är de viktigaste resultaten i en rapport från FN:s miljöprogram (UNEP) som släpptes idag på den internationella nollavfallsdagen. Matsvinn är en global tragedi. Faktum är att miljontals människor runt om i världen lider av hunger idag på grund av matsvinn. Vår forskning tar därför upp ett aktuellt problem, och konkreta svar kommer att ge lösningar som inte har kunnat föreställas eller genomföras. Denna avhandling undersöker frågan om matsvinn från antiken till nutid. Analysen bygger på juridiska och historiska perspektiv. Mer specifikt syftar den till att identifiera sambandet mellan ökande fattigdom och ett föråldrat och oreglerat jordbrukssystem för livsmedel. Syftet är att undersöka och definiera matsvinnets natur. Det syftar också till att ta itu med dess olika utmaningar och konsekvenser, och att belysa dysfunktioner, särskilt inom storskalig distribution. Dessutom syftar den till att lista de många lagstiftnings- och regleringsåtgärder som rör avfallshantering och förebyggande. Studien kommer också att jämföra skillnaderna mellan dessa olika projekt och stater runt om i världen. Våra resultat belyser ett flertal alternativ för att förbättra regelverken. Dessa alternativ inkluderar: fältarbete med olika politiska, sociala, juridiska och jordbruksrelaterade intressenter, samt analys av olika vetenskapliga och juridiska mönster och data. För att minska hunger som påverkar hela leveranskedjan, bestående av producenter, distributörer och konsumenter, föreslår vi ett mer etiskt paradigm för den globala livsmedelsförsörjningskedjan. Hunger är fortfarande en global kris, med alarmerande statistik som belyser den paradoxala samexistensen av matsvinn och osäker livsmedelsförsörjning. Trots framsteg inom livsmedelsproduktion, distribution och konservering lider en betydande del av världens befolkning fortfarande av hunger och undernäring.
2022 yılında, her kıtadaki haneler günde bir milyardan fazla öğünü israf ederken, 783 milyon insan açlık çekti ve insanlığın üçte biri gıda güvencesizliği yaşadı. Gıda israfı küresel ekonomiye zarar vermeye ve iklim değişikliğini, kirliliği ve çevresel bozulmayı körüklemeye devam ediyor. Bunlar, Birleşmiş Milletler Çevre Programı'nın (UNEP) bugün Uluslararası Sıfır Atık Günü'nde yayınlanan raporunun temel bulgularıdır. Gıda israfı küresel bir trajedidir. Gerçekten de bugün dünya çapında milyonlarca insan gıda israfı nedeniyle açlık çekiyor. Bu nedenle araştırmamız güncel bir sorunu ele alıyor ve somut yanıtlar, daha önce hayal edilmemiş veya uygulanmamış çözümler sunacaktır. Bu tez, antik çağlardan günümüze gıda israfı sorununu incelemektedir. Analiz, yasal ve tarihsel perspektiflerden yararlanmaktadır. Daha spesifik olarak, artan yoksulluk ile eski ve düzenlenmemiş bir tarım-gıda sistemi arasındaki ilişkiyi belirlemeyi amaçlamaktadır. Amaç, gıda israfının doğasını incelemek ve tanımlamaktır. Ayrıca, çeşitli zorluklarını ve sonuçlarını ele almayı ve özellikle büyük ölçekli dağıtımdaki işlev bozukluklarını vurgulamayı amaçlamaktadır. Ayrıca, atık yönetimi ve önlenmesiyle ilgili çok sayıda yasal ve düzenleyici önlemi listelemeyi amaçlamaktadır. Çalışma ayrıca, bu çeşitli projeler ve dünya genelindeki devletler arasındaki farklılıkları da karşılaştıracaktır. Sonuçlarımız, düzenlemeleri iyileştirmek için çok sayıda seçeneği vurgulamaktadır. Bu seçenekler arasında şunlar yer almaktadır: çeşitli siyasi, sosyal, yasal ve tarımsal gıda endüstrisi paydaşlarıyla saha çalışması ve çeşitli bilimsel ve yasal model ve verilerin analizi. Üreticiler, dağıtıcılar ve tüketicilerden oluşan tüm tedarik zincirini etkileyen açlığı azaltmak için küresel gıda tedarik zinciri için daha etik bir paradigma öneriyoruz. Açlık, gıda israfı ve gıda güvensizliğinin paradoksal bir şekilde bir arada var olduğunu vurgulayan endişe verici istatistiklerle birlikte küresel bir kriz olmaya devam etmektedir. Gıda üretimi, dağıtımı ve korunmasındaki ilerlemelere rağmen, dünya nüfusunun önemli bir kısmı hala açlık ve yetersiz beslenmeden muzdariptir.
2022年,各大洲的家庭每天浪费超过10亿顿饭,7.83亿人遭受饥饿,三分之一的人口粮食无保障。食物浪费持续损害全球经济,加剧气候变化、污染和环境恶化。这是联合国环境规划署(UNEP)今天在国际零浪费日发布的一份报告的主要发现。 食物浪费是一场全球悲剧。 事实上,如今全球数百万人因食物浪费而遭受饥饿。 因此,我们的研究旨在解决当前面临的问题,并提出具体的应对措施,提供前所未有的解决方案。本论文探讨了从古至今的食物浪费问题。分析借鉴了法律和历史视角。更具体地说,它试图找出贫困加剧与过时且缺乏监管的农业食品体系之间的关联。 本研究旨在探讨和定义食物浪费的本质,并应对其带来的各种挑战和后果,并强调其中存在的一些问题,尤其是在大规模配送过程中。此外,本研究旨在列举与废物管理和预防相关的众多立法和监管措施。本研究还将比较这些不同项目以及世界各国之间的差异。 我们的研究结果强调了改进法规的众多方案。这些方案包括: 与各种政治、社会、法律和农业食品行业利益相关者进行实地考察,以及 分析各种科学和法律模式及数据。为了减少饥饿对 由生产者、分销商和消费者组成的整个供应链的影响, 我们提出了一个更具道德的全球食品供应链范式。饥饿仍然是一场全球危机,令人震惊的统计数据凸显了食物浪费和粮食不安全之间矛盾的共存。尽管在粮食生产、分配和保存方面取得了进步,但世界上仍有相当一部分人口遭受饥饿和营养不良的困扰。
Mots clés
| Origine | Fichiers produits par l'(les) auteur(s) |
|---|---|
| Licence |